Äntligen

Har fått jobb via manpower. Jobbar på ett företag i Växjö där jag är på lagret och plockar kit. Inte världens roligaste jobb kanske då jag ibland får räkna material (skruvar, fästen muttrar osv) för hand och ibland är det 3000 st som ska skickas.. Men dagarna går fort och det är inget tungt arbete. Det enda jobbiga är att jag har ont i fötterna konstant. Det var ett tag sen jag hade stålhätteskor på mig men det handlar bara om att vänja fötterna. Ska inte vara där så länge.. har kontrakt till den 12:e maj. Efter det så behöver dom förmodligen inte mig på företaget längre men dom är sjukt nöjda med mig och kommer att säga det till manpower, att dom vill ha tillbaka mig om dom behöver mer hjälp. Det är ju bra, då kanske manpower hittar ett annat uppdrag till mig under tiden. Det är så det funkar (inte så värst överaskande) sköter man sitt jobb så skickar dom gladeligen ut en på fler jobb..

Det hör till att klaga på sina jobb här i Sverige verkar det som. Något jag la märke till i Uruguay är att arbetsförhållandena är mycket tuffare. De måste jobba övertid för att ha råd till boende och mat och de får fan inga långa pauser. Lunch är den enda pausen de får i stort sett. Men det var väldigt sällan jag hörde folk klaga på sina jobb.

Det är sjukt att jag har kommit till arbetsplatser där arbetskollegorna klagar på sina jobb när det enligt mig är väldigt slappa jobb. Men alla åsikter är individuella. Jag tänker då fan inte gå runt och förpesta min och mina arbetskollegors vardag genom att gå runt och klaga och tjura. Mår man så dåligt på sitt jobb att man inte hittar motivation eller inspiration någonstans så kanske man borde fundera på att byta.

Jag mår bra nu tack vare att jag har ett jobb att gå till varje morgon.. Eller jag mår bättre iallafall. Det finns fortfarande saker i mitt liv som inte är som det borde men det går iallafall åt rätt håll nu.. Tackar mig själv för det, Gud ska fan inte få äran.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0